fredag.
Tog en tur till Stuvsta igår och sov där.
När jag skulle till skolan imorse så stog hela röda linjen still och de hade inte satt in några ersättningsbussar så jag fick stå på centralen i ca 30 minuter innan jag befann mig på tunnelbanan påväg till ropsten. Som tur var började jag 10.10 och jag var på centralen redan vid 8.
När jag var framme på Ropsten träffade jag Mattias, min mentor. Så vi tog sällskap till skolan och pratade om allt typ. När man är ensam går det bra att prata men annars är han bara dryg.
Kl 9 kom jag fram till skolan och det typ ekade. Det var inte en kotte där. Kanske för att jag var en timme tidig?
När lektionen började så var typ hela klassen på plats, alla förutom Franne och Hanna. Vi hade kulturhistoriefördjupning eller något liknande och vi ska göra en reklamfilm för estetlinjen men vi får nte göra något för våra lärare för allt är kränkande eller opassande. Så det blev mest en massa sura miner. Men vi hann faktiskt göra två scener innan vi slutade. Kl var väl halv 12 när vi var klara så jag hörde av mig till victor eftersom jag skulle dit idag. Det kändes faktiskt skönt precis innan när jag tänkte på att jag skulle dit men när jag fick svar så blev jag bara jätteledsen för jag är så trött på att bli sviken och sårad. Han kunde inte.
Så jag bestämde mig för att passa på att åka hem och lämna alla saker, duscha och lite så. Så nu snart ska jag bege mig tillbaka till lidingö för att fira Amanda som fyller 18 imorgon. Sen får jag väl se vad som händer. Dom ska ju vidare till insparken efter firandet hos Amanda så lär väl bli en kort kväll.
Juste, när jag stog på Ropsten för att åka hem idag så kom det någon bakifrån och hoppade upp på mig. Jag blev livrädd så jag skrek till och gissa vem det var? Liam. hehe, han var ute med sin klass. De hade varit på något museum. Han var så söt. Han brukar inte vara så gosig längre för att han tycker att han har blivit för stor och det är ocoolt att hålla på att kramas och pussas men idag var han jättemysig så vi stog och pratade ett bra tag innan de var tvugna att gå ner till tåget.
Och igår, Jag började typ småbråka med Mathias och jag vet inte, jag kanske överreagerar men jag känner bara att jag inte har kraft nog att se honom vända ryggen mot mig igen. Men jag tror det har löst sig ganska bra nu.
När jag skulle till skolan imorse så stog hela röda linjen still och de hade inte satt in några ersättningsbussar så jag fick stå på centralen i ca 30 minuter innan jag befann mig på tunnelbanan påväg till ropsten. Som tur var började jag 10.10 och jag var på centralen redan vid 8.
När jag var framme på Ropsten träffade jag Mattias, min mentor. Så vi tog sällskap till skolan och pratade om allt typ. När man är ensam går det bra att prata men annars är han bara dryg.
Kl 9 kom jag fram till skolan och det typ ekade. Det var inte en kotte där. Kanske för att jag var en timme tidig?
När lektionen började så var typ hela klassen på plats, alla förutom Franne och Hanna. Vi hade kulturhistoriefördjupning eller något liknande och vi ska göra en reklamfilm för estetlinjen men vi får nte göra något för våra lärare för allt är kränkande eller opassande. Så det blev mest en massa sura miner. Men vi hann faktiskt göra två scener innan vi slutade. Kl var väl halv 12 när vi var klara så jag hörde av mig till victor eftersom jag skulle dit idag. Det kändes faktiskt skönt precis innan när jag tänkte på att jag skulle dit men när jag fick svar så blev jag bara jätteledsen för jag är så trött på att bli sviken och sårad. Han kunde inte.
Så jag bestämde mig för att passa på att åka hem och lämna alla saker, duscha och lite så. Så nu snart ska jag bege mig tillbaka till lidingö för att fira Amanda som fyller 18 imorgon. Sen får jag väl se vad som händer. Dom ska ju vidare till insparken efter firandet hos Amanda så lär väl bli en kort kväll.
Juste, när jag stog på Ropsten för att åka hem idag så kom det någon bakifrån och hoppade upp på mig. Jag blev livrädd så jag skrek till och gissa vem det var? Liam. hehe, han var ute med sin klass. De hade varit på något museum. Han var så söt. Han brukar inte vara så gosig längre för att han tycker att han har blivit för stor och det är ocoolt att hålla på att kramas och pussas men idag var han jättemysig så vi stog och pratade ett bra tag innan de var tvugna att gå ner till tåget.
Och igår, Jag började typ småbråka med Mathias och jag vet inte, jag kanske överreagerar men jag känner bara att jag inte har kraft nog att se honom vända ryggen mot mig igen. Men jag tror det har löst sig ganska bra nu.
Kommentarer
Trackback
